Varför ockupera?
Aug 09 2010
Del 1 av 3 texter som kommer publiceras på Ockupantscenen.se tre måndagar framåt. Denna text är ett utdrag från Förbundet Allt åt allas pamflett Staden är vår!. Publikationen i sin helhet kan köpas på Amalthea Bokcafé i Malmö, India Däck i Lund, Syndikalistiskt Forum i Göteborg, wapiti.se och på Jönköpings Bokcafé.
Varför ockupera?
De stänger ner. Vi öppnar upp.
Den rådande samhällsordningens myter är utan betydelse för en människa som söker ett liv av meningsfullhet. Det kapitalistiska systemet och den logik som vi underordnats saknar målsättningar som kan relateras till vårt välbefinnande. Målet för politiken och produktionen är inte relaterat till våra behov utan endast för att ytterligare öka vinsterna. Vi är jävligt trötta på att ständigt komma i andra hand. Därför tog vi saken i egna händer och ockuperade ett gammalt behandlingshem i Kviberg i Göteborg och fyllde det med aktiviteter för ungdomar i en vecka. Huset har stått tomt sedan 1996 i kommunalt ägande medan bostadsbristen för ungdomar är den värsta på mycket länge.
Men samtidigt var vi ändå aningen nyfikna på om det egentligen ligger något i vad som påstås av politiker och företagsledare. Om det är värt att helt underordnas deras logik: ”—Alla tjänar på ekonomisk tillväxt”. ”—Visst, vissa har mer än andra men resurserna sipprar i slutändan ner och kommer alla till nytta”. ”- Mer aspekter av samhället bör vara ekonomiskt vinstdrivande. Det leder till en effektivisering av resurser som gynnar alla”. Så vi använde helt enkelt deras logik och metoder för att räkna på samhällsnytta. Detta sammanställde vi i en rapport: "De stänger ner - vi öppnar upp. Om samhällsnyttan av ett aktivitetshus i nordost". Kan det vara så att dom helt enkelt ljuger?
Utvecklingen och vår verklighet i Göteborg de senaste åren pekar på det rakt motsatta. Antalet 18-24 åringar i Göteborg som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen har det senaste två åren ökat markant. Ovanpå på det råder det stor brist på bostäder för alla grupper inom Göteborgsregionen. Särskilt stor är bristen för gruppen ungdomar och ekonomiskt svaga hushåll. 12,8 procent av oss som växer upp i Göteborg beräknas hamna i ett framtida utanförskap. Samtidigt så har det de senaste tio åren skett en betydande inkomstpolarisering. Inkomstspridningen ökar i alla inkomstskikt men polariseringen är särskilt påtaglig mellan de rikaste och fattigaste bostadsområdena. Detta är verkligheten i stort. Klassklyftorna fortsätter att öka och vi får allra oftast ta konsekvenserna av det.
Samhällets resurser är begränsade och prioriteringar måste till, vi måste välja hur vi utnyttjar resurser. Syftet med rapporten var att undersöka den samhällsekonomiska nyttan av ett självstyrt aktivitetshus för ungdomar i stadsdelen Kortedala i Göteborg. Rapporten får ses som ett hjälpmedel för att välja och upplysa hur resurser utnyttjas. Indirekt tror vi att rapporten kan stärka demokratin genom att minska särintressens betydelse.
Klasskillnaderna medför stora samhällsekonomiska kostnader. Denna kostnad är dock ofta osynlig och svår att räkna fram. Den fördelas på flera aktörer i form av rättegångskostnader, socialbidrag, arbetslöshetsersättning, sjukvårdskostnader och missbruksvård. I en intervju uttalar sig en utav författarna till Det är bättre att stämma bäcken i ån som delar av rapporten refererar till: ”Vår slutsats är att det i princip alltid lönar sig att sätta in förebyggande insatser om det kan rädda en person från utanförskap. Det är en bra investering eftersom varje marginaliserad person kostar samhället mycket pengar”.
I ett räkneexempel visar författarna på vad kostnaderna kan bli. I Göteborg kostar varje person som befinner sig i en osäker livssituation cirka 750 000 kronor per år. Ur ett livslångt perspektiv kostar denna otrygghet i form av ökade samhällskostnader och utebliven produktion till 78 700 miljoner kronor. Nyttan kan jämföras med en beräknad kostnad om 2 miljoner kronor, som är den summa som preventiva åtgärder kostar för att återföra 20 ungdomar till samhällsgemenskap. Ett sådant ”socialt investeringsprojekt räcker att lyckas till 1,5 procent för att projektet skall vara samhällsekonomiskt lönsamt”. Resultatet av rapporten är att samhället, lågt räknat, varje år vinner cirka 13 000 000 kr på ett självstyrt aktivitetshus i Kortedala.
Inget av de vi har förstått genom vår rapport är egentligen några nyheter. Kunskapen om sambandet mellan öppna mötesplatser och ökat välmående och minskad kriminalitet är väl dokumenterat. Trots detta verkar politikerna och näringslivet vara fullständigt ointresserade av att investera resurser i detta. Det står klart för oss att kommunen är mer intresserade av att underlätta för arbetsköpare än att utveckla staden till dess invånares fördel.
Även om siffrorna kan uppfattas som anonyma och ansiktslösa vill vi klargöra att detta är vår verklighet. Vi har vuxit upp i de tomma områdena och sett vår familj och vänner lida i samhällets baksida. Vi har hamnat i narkotikamissbruk, drivits in i meningslös kriminalitet och blivit offer för den.
Vad vi inte skall glömma är att det alltid finns ett politiskt ansvar. De politiker som sitter i nämnderna kan inte skylla på att de inte får mer pengar från kommunfullmäktige och de som sitter i kommunfullmäktige kan inte säga att ungdomsverksamhet, äldreomsorgen, allmänna bostäder och annan välfärd är stadsdelsnämndernas ansvar. De är alla företrädare för politiska partier som har valt att prioritera nedskärningar och försämrad välfärd för det stora flertalet framför en rättvis omfördelning. Vi anser att de står klart att politikerna är fullt medvetna om effekterna av deras beslut, dom ljuger helt enkelt. Att vädja till politiker är därför meningslöst, deras intressen är tydliga. Vi kommer lösa dessa problem åt oss själva. Vårt enda alternativ är att själva börja omfördela resurserna i samhället. Att ta tillbaka det som stulits ifrån oss.
Dom stänger ner. Vi öppnar upp. För ett samhälle organiserat efter våra behov!
Förbundet Allt åt Alla Göteborg